Del 7.
Jag drömde om Ulrik den natten. Jag drömde om hur kul vi skulle ha med varandra idag. Men när jag vaknade låg han inte brevid mig som han hade gjort i drömmen. Jag gick upp i panik utan en aning om vad klockan var. Eftersom det var sommar och aldrig blev riktigt mörkt så gick det inte heller att lista ut. Jag gick runt och letade efter Ulrik. Vad hade hänt honom? varför var han inte brevid mig i sängen? Jag hittade bara ett tomt hus. Ett tomt mörkt hus fyllt med lugn från sovande människor. Ulrik var inte här, det var bara en dröm. Jag kollade på klockan som satt på väggen i köket. Halv 5. Herregud vad håller jag på med? Jag går runt mitt i natten och letar efter en person som judt nu befinner sig 2 timmar bort och som förmodligen ligger och sover. Jag gick trots min besvikelse och la mig igen. Men jag somnade inte. Jag låg vaken i en timme och bara tänkte över min födelsedag. Det regnade inte längre. Men regnet igår hade varit det bästa i mitt liv. Jag tänkte på vad jag skulle göra nästa gång jag kom till busshållplatsen. Skulle jag få en "mental breakdown" och bara stå och gråta? Skulle jag se på det som hänt som ett bra och roligt minne eller skulle jag bli arg på honom för att han lämnat mig? Tillslut somnade jag, vilseledd av alla tankar och känslor.
Jag vaknade av att någon ringde. Har jag mottagning i mitt rum? Nej, det var inte min telefon som ringde. Det var min bror 8 åriga som spelade upp Fool för mig, som jag öven hade som ringsignal. Jag kollade på honom och frågade vad fan ahn höll på med. "det är dags att vaka nu, sömntuta" Sa han och log stort. Han log så överdrivet med flit. "har du tappat en tand?" Utbrast jag och kramade om honom. Jag la mina händer på hans axlar och tog ett steg bakåt. Och där stod sängen ja. Aj. "Får jag se?" sa jag och han öppnade gladerligen munnen. "så nu har du inte en frmatand haha!" sa jag och han började ochså skratta. Han tog min hand och sa att han absolut behövde visa mig en sak. Han hade saft i ett glas med ett sugrör. Han tog sugröret genom gluggen och drack. Hela familjen skrattade. Det var det här som var så härligt. Hela familjen samlad och skratta, vara tillsammans. Den enda som sknades var Ulrik... Åh jag orkar inte tänka på det. Men ändå så kände jag hur besviken jag blev. Tänk på nästa gång jag är på en signering han kommer tänka "åh, där är hon jag hånglade med i regnet". Men jag måste få träffa honom igen.
Efter några timmars sol och bad hämtade jag min telefon och hörde vad mina kompisar gjorde idag. Jag valde ett 20 tal kontakter och frågade vad som hände idag. Tills jag kom till U. Där stod hans namn, med stora bokstäver. JAg kände hur paniken blandat med glädjen steg inom mig. Vad skulle jag skriva till honom? Jag skickade mitt "hej vad hände idag?" till mina kompisar och öppnade ett nytt meddelande till Ulrik. Jag skrev något, suddad, skrev något, suddade osv osv. Det slutade med att jag bara skrev "Hej, hur är det?" När hade han lagt in sitt nummer?
Kommentarer
Postat av: miranda
sjukt bra!
Postat av: Moa
Sååååååååå bra, snälla sluta ALDRIG att skriva :)
Postat av: Rebecka
braaa!
Postat av: Ellen
Superduperbra =) fortsätt så och krya om du fortfarande är sjuk :)
Trackback
