UlrikNovell

Som alltid när vi var tillsammans var det underbart. Vi gjorde egentligen inte så mycket, chillade bara, hde det extremt chill. Vi visade oss inte på stan, utan bad mamma handla om vi behövde nåt. Vi var hemm hos mig, riskerade inte att någon skulle upptäcka vart Ulriks lägenhet låg. Men det vr bara bra, för då bhövde vi inte handla. Det var söndag och snön höll på att försvinna. Det snö regnade lite och allt vsr grått. Tråkigt. Men inne i värmen bredvid Ulrik var allt bra. Vi satt oftsat i mitt rum och bara kollade på film.

- Jo... Jag ska åka idag. Sa Ulrik och pussade mig i pnnan.
- Ja, det är väl så. Och jag ska till skoan imorgon. Sa jag med en suck.
- Jag måste till lägenheten och hämta lite grejjer, ska du med? Vi tr en taxi, ingen ser oss. Sa han och log.
- Absolut! Sa jag och kysste hans kind.
- Vi måste typ åka nu, tåget går om två timmar. Sa han och suckaddee. Jag önskar jag kunde varit här i ll oändlighet, med dig.
- Okej, jg klär på mig, jg kan ju int åka i mjukisar. Sa jag och log. Jag önskad du kunde vara här hela tiden, bara du och jag.

Jag tog på mig ett par jeans och en top, medan Ulrik ringde en taxi. 
- Vad snygg du är. Sa han
- Du då? Sa jag och kramade om honom. Det var honom jag ville leva livet med.
- Taxin är här nu. Sa han och slääppte mig och hämtde sin väska. Jag tog ina kryckor och börjde hopp ner för trappan.
- Vart ska ni? Sa mamma och log.
- Ulrik ska hem ikväll, så jg följer med honom till hans lägenhet och hämta lite grejjer. Sa jag och log
- Ah, okej. Då ses vi om ett tag då. Sa hon. Hej då Ulrik, hoppas vi ses snart.
- Hej då. Sa Ulrik, lika glad som vanligt.
Taxin stod utanför, och jag hopade in. Ulrik la sin väska i baklluckan och hoppade in bredvid mig. Han var underbar den killen. Otroligt fort var vi framme. Jag kände att tiden jag hade kvar med Ulrik inte var mycket alls... Ulrik bad taxi chaffören stanna precis vid porten och vänta på att vi kom tillbaka. Jag följde med honom upp bara för att få vara med honom några minuter extra. Jag satte mig vid köksbordet och kollade på när han virrade runt i hela lägenheten. Han packade inte något, bara virrade runt..
- Vad letar du efter? Sa jag
- Eh... En grej bara...
- Men berätta så kan jag hjälpa dig!¨
- Här är den! Han kom ut ur sovrummet men jag såg inte att han hade något med sig...
Han kom fram till mig och gav mig en liten ask.¨
- Vad är det här? Sa jag och kollade på honom
- Öppna och kolla. Sa han och log mot mig med sitt fina, underbara leende.
Jag öppnade. Asken var från Guldfynd
- Men du behöver inte...
- Öppna bara. Sa han, log fortfarande.
Ett par örhängen, dom finaste guldörhängerna jag någonsin sett
- Du behövde verkligen inte Ulrik. Sa jag och kollade på honom, men jag kunde inte sluta le, jag älskade örhängerna, dom var fantastikt fina.
- Bara för att jag älskar dig. Sa han och kysste mig. Jag kysste honom tillbaka, det var så härligt
- Nu måste vi nog gå tillbaka. Sa han
- Oj, just det. Sa han och log så där fint igen.
Vi satte på oss jackorna och skorna och drog dåliga skämt för varann. Jag skrattade åt allt!

På 10 minuter var vi framme på centralen. Ulrik betalade taxin och jag började leta efter rätt tåg. Jag gick, eller hoppade förbi ett gäng tjejer. Först skrattade dom och pratade med varnadra. Men när jag gick förbi vart dom tysta, pekade på mig och viskade till varann. Jag försökte att inte möta deras sura blickar, men det var svårt...