UlrikNovell

Vårat förhållande höll verkligen inte. Jag fick hotelser på facebook, via brev, och ja. Från allt och alla. Dom tyckte jag var ful, inte snygg nog för att få vara tillsammans med Ulrik. Så fort jag visade mig, med eller tan Ulrik, blev jag bombad på facebook. Det var inga som kom till hans spelningar längre, ingen som stannade oss och villle ta bild. Allt på grund av mig. Jag vaknade i sängen hemma denna tisdag morgon. Idag skulle jag få ta bort gipset! Ulrik var i Göteborg. Och när vi visade oss officiellt höll vi inte handen, vi gick med en meters avstånd. Men när vi kom hem, innanför skyddande väggar älskade vi varann. Det gick inte längre, jag stod inte ut med hur dåligt det gick för Ulrik. Hur vi fick fakea att vi var störtkära när vi gick på stan. Efter jag åkte hem från Göteborg för två månade sen hade vi bara träffats en gång då han kommit till Stockholm för en konsert för kanske 70 pers... Jag stod inte ut. I media var vi inte ihop, men antagligen hade jag inte så bra pokerface för tjejerna som såg mig på stan. Jag längtade efter honom sjukt mycket. Men han kunde inte komma till Stockholm så ofta längre. Och jag kunde inte bara åka till Göteborg över en helg. Folk skulle undra. Det var så vi fick tänka nu för tiden. Folk skulle undra om vi var ihop eller inte, varför en tjejkompis bara åkte iväg till Göteborg över en helg utan att vi var mer än vänner. Det här var klart det sämsta förhållandet som gick att ha. Jag skulle inte önska det till min värsta fiende.