UlrikNovell

---

Jag vaknade onödigt tidigt enligt mig, tur att jag var kille så att jag inte behövde gå upp ännu tidigare för att sminka mig och hålla på! Jag drog på mig mina svarta jeans, svarta kängor, rutig skjorta, svart jacka och en grå gubbkeps, eller Ulrikkeps som tjejerna kallade det. Jag gjorde en macka som jag la i min röda nike väska tillsammans med mina hörlurar och en annan sjorta. Tåget mot Linköpig skulle gå kvart i 8, onödigt tidigt eftersom konserten började klockan 8 ikväll, men det var värt det, det skulle bli så kul att stå på scenen igen efter en veckas julledigt. Hoppas bara Richard, Calle, Adam och Johan tyckte detsamma, jag förstår om dom hellre hade varit hemma med familjen två dagar innan nyårsafton, men jag vägrade, det räckte att vara hemma och gulla med familjen envecka, det var ju sjunga som jag älskade mest!

När jag satt på tåget drog jag på mig luvan, orkade inte ställa upp på autografer och bilder så här tidigt på morgonen... Min plats var bredvid tre tjejer, alla fnittrade och skrattde högt hela tågresan, hur orkade dom? Bara dom inte såg att det var jag, för då skulle hela tåget få reda på det, jag hörde mitt namn hela tiden, och jag antog att dom skulle på konserten. Jag satt för mig själv, lyssnade på musik och höll på med telefonen och försökte inte bli upptäckt, det var precis så att batteriet i iPhonen räckte hela tågresan, sjukt hur dålig batteritiden var! När jag gick av tåget hade jag ingen aning om vart jag skulle, men tjejerna jag suttit med på tåget mötte upp sina kompisar och jag försökte diskret följa efter kompisgänget.

När vi hade gått ett tag satte dom sig ner utanför två stora poratar, jag var fortfarande ganska långt efter, så dom såg mig nog inte, men jag antog att jag skulle in här.

Åh att tejerna alltid ska sätta sig och luta sig mot dörren! När jag gick fram till dom såg jag något speciellt i en av tjejerna, det var henna jag hade små gluttat på på tåget, hon som satt mitt imot mig... Jag sa bara ett normalt hej, kom inte på något bättre att säga och tjejen mitt imot sken upp som en sol

- HEJ ULRIK! fick jag till svar.. Vad skulle jag göra nu? Jag försökte vara artig och sa

- Skulle jag kunna få komma in?

Tjejerna reste sig upp under tystnad, förmodligen det pinsammaste dom varit med om. Men det var det för mig också. Jag gick in och innan jag stängde dörren vände jag mig om

- Vill ni inte komma in och värma er?

Tjejerna lös upp som 5 solar men sa inget, utan gick bara in. Tjejen mitt imot gick sist och fick ur sig ett lågt tack, det här var väl inte så pinsamt, eller? Åh vad jag skämmer bort mig hela tiden!

När tjejerna hängde av sig fortfasse jag in i sökander efter Johan, Richard, Calle eller Adam, och jag fick hänvisningar av personalen vart jag skulle. Jag hittade dom i ett fikarum och dom satt och drack kaffe

-Finns det nåt till mig eller? Sa jag och satte mig på den lediga stolen vid det runda bordet, satte på mig gubbkepsen som låg i väskan bakochfram och tog av mig jackan.

- Såklart, am sparar väl alltid till stjärnan sa Calle och log busigt.

- Vad har ni gjort med det? Sa jag, det var nåt vi roade oss med innan koserter, till den som kam sist, vilket oftast var jag själv.

- Inget den här gången faktiskt. Sa Adam

- Bra, för jag är extremt kaffe sugen!

Det var inget fel på kaffet, men det hade svalnat en aning. Vi satt och snackade i ungefär en halvtimme, tills jag behövde gå på toa. När jag kom ut såg jag tre vakter som stod och pratade med tjejerna, och det var bara tjejen mitt imot som vågade säga imot. Jag smög in, knackade vakten på axeln och sa

- Jo, det var jag som släppte in dom.

Vakterna ursäktade sig först mot tjejerna och sen till mig och tjejen mitt miot log mot mig och sa

- Åh tack Ulrik. och log, väldigt, väldigt fint mot mig.

Hon kollade djupt in i mina ögon och jag i hennes, vilka underbart vackra ögon!

Jag gick tillbaka till killarna och vi kanske satt där och bara chillade i en timme, värmde upp rösten lite, och precis innan vi skulle ut  och repa hörde vi ljudkillen, Niklas, ropa på vakter. Vad hände nu?

När vi gick in i lokalen med två vakter efter oss gick jag fram till Niklas, med vakterna hack i häl.

- Vad gör dom här tejerna här?!

- Jag släppte in dom...

- Varför då?

- Dom var utanför när jag kom, jag tänkte att dom lika gärna kunde vänta där inne?

- Jaha, men om du litar på dom antar jag att det är okej, nu repar vi!

Jag gick fram till tejerna och berättade att det var dags att repa och allihopa sken upp, speciellt tjejen mitt imot.... Jag hade tänkt skicka ut dom, jag har aldrig repat med publik förut, men med tjejen mitt imot tittandes på mig var det nog ingen fara, men jag var lite nervös, hon var så fantastiskt snygg, med hennes höga svarta jeans och hennes rutida skjorta. Hennes perfekt lockiga, ljusbruna hår som nådde henne till brösten, som dom också  var fantaskriska. Hennes fina och perfekt sminkade ansikte ska vi inte prata om, hon visste precis hur mycket smink hon skulle ha för att inte bli översminkad. Hon hade fina stora blåa ögon som man kunde drunkna i.

Samtidigt som jag tänkte på tjejen mitt imot försökte jag konsentrera mig på sången och gitarr spelet. Vi fick ta om sticks ans stones och king of our days några gånger, och det var extremt pinsamt att jag inte kunde min egen låt galant. Tjejen mitt imot såg glad ut, men hennes kompisar tittade jag inte ens på. När vi var klara gick jag fram till dom igen, för att få se tjejen mitt imot en gång till, nu skulle jag få vänta ett par timmar.

Under konserten försökte jag hålla blicken borta från henne, men det var omöjligt. Hon kollade på mig, lika ofta som jag kollade på henne, och jag kände mig speciell. Hon skrek inte efter, eller innan varje låt, utan kollade bara på mig med ett sstor leende och en blik som sa: Tack för att du gör det här för oss. Med nöje hörru!

På signerinen efteråt mötte jag hennes varma blåa ögon i några härliga sekunder, och jag önskar att jag kunde gå där i från och följa efter henne, men hon skulle väl till tåget igen, och när hon gått skrev jag alla autografer så ort jag kunde, det fanns ingen som hon, jag ville bara här ifrån!

---

Ja, det här var då Ulriks syn på Linköping konserten :) Hoppas ni tyckte om att det vart lite Ulrik perspektiv också :D